Men också fantastisk glädje bland folket här. En fantastisk värme och vänlighet möter jag vart jag än är här.
Jag har dock väldigt svårt att smälta det här med all fattigdom och misär... Jag trodde att jag skulle vara beredd på det, men icke. Fasiken vilka miljöer jag har sett idag! Jag som normalt tar jättemycket foton har varit lite i för mycket chock idag tror jag... Det är en så galen blandning av allt här. Ena sekunden blir man omkörd av en stor lyxbil för att nästa sekund se en ko springa på gatan... Nästa sekund kan man se enormt rika människor iförda enormt vackra sarees för att nästa sekund se halvnakna jättesmutsiga barn springa omkring bland alla sopberg för att leta mat för dagen. Och där sitter jag i baksätet i en bil, med samma chaufför idag som igår, och ber om att få åka till ställen för att shoppa... ja, jag är ju inte direkt stolt över mig själv. Men så tänker jag att jag ger chauffören riktigt bra betalt och hjälper honom säkert en bit på vägen, han har det säkert inte fett ställt.
Jag har sett små skynken uppsatta under broar, längs med vägar osv där folk bor. Det är alltså deras permanenta bostäder. Och det är flerfamiljsboende! Och som sagt, alla dessa barn som springer omkring och letar mat... Jäkligt jobbigt att se vill jag lova! Jag tror inte att vi svenskar förstår hur tacksamma vi ska vara! Även om många har det svårt ställt även i Sverige så finns det INGEN som lever i sådan misär som många tvingas göra här.
Usch va deprimerande text detta blev då...
Nej, nu ska jag dela med mig av alla positiva saker som hänt idag:
Jag var inne i en affär idag och där kommer en av de anställda fram till mig och börjar hylla min storlek!" Så stor och så lång, du måste vara en väldigt lycklig kvinna". Äntligen!!! :) Jag är ju så van vid att thailändarna konstant kommenterar min vikt i en negativ klang och nu äntligen fick jag lite cred för att jag är stor. Ha! Vidare berättade tjejen som hyllade mig att jag måste vara i en hög kasth (kasthsystemet här är en typ av indelning av folk... fråga mig inte hur det hänger ihop...), typ samma kasth som Miss Universe. Javisst, sääääkert tänkte jag. Visst, det var garanterat säljtrick, men oj va gott det var att få lite komplimanger :) Och jajamensan, jag köpte en vacker grön saree av henne. Hon visade mig hur jag ska knyta en saree, men det kommer ju aldrig hända. Men oj va vackert tyget är! 6 meter siden för 1200 rupier... strax under 200 kr med andra ord.
En annan rolig sak som hände igår; En man på gatan kommer fram till mig: "ooooh! You want to become a Bollywood-star?" Suuuuure tänkte jag, sure. Humor! :)
Jag är också väldigt tacksam för "min" chaufför Arun. Han tar mig runt i Mumbai, väntar när jag är inne någonstans och är verkligen genomvänlig. Härligt!
Annat som jag har blivit väldigt glad över idag är mina fynd! Återigen så är jag helt övertygad om att jag betalar överpris, men va tusan, för mig är det här enormt billigt! Jag har köpt massa roliga tyger, beställt 3 blusar (3 blusar varav en i siden= 1000 rupier. 1000 rupier!!! 160 kronor! Galet billigt!) Självklart har det blivit vackra sjalar, blusar till kollegor, smycken osv osv.
Och även ikväll har jag fått njuta av mat som tar mig till mathimlen. Sååå enormt god mat har jag fått njuta av ikväll! (Och medans jag åt så kunde jag inte låta bli att tänka på att det som jag betalade för maten ikväll hade säkert räckt till att ge mat till en hel familj i en vecka...vad är det för värld vi lever i egentligen??)
Bilder från dagen...
Här köpte jag sjalar...
Och här köpte jag tyger...
Sko-marknad...
Nu dags för John Blund, ska upp tidigt imorgon.
Ha det bäst!
Plufsekramen
Petra
Jag har dock väldigt svårt att smälta det här med all fattigdom och misär... Jag trodde att jag skulle vara beredd på det, men icke. Fasiken vilka miljöer jag har sett idag! Jag som normalt tar jättemycket foton har varit lite i för mycket chock idag tror jag... Det är en så galen blandning av allt här. Ena sekunden blir man omkörd av en stor lyxbil för att nästa sekund se en ko springa på gatan... Nästa sekund kan man se enormt rika människor iförda enormt vackra sarees för att nästa sekund se halvnakna jättesmutsiga barn springa omkring bland alla sopberg för att leta mat för dagen. Och där sitter jag i baksätet i en bil, med samma chaufför idag som igår, och ber om att få åka till ställen för att shoppa... ja, jag är ju inte direkt stolt över mig själv. Men så tänker jag att jag ger chauffören riktigt bra betalt och hjälper honom säkert en bit på vägen, han har det säkert inte fett ställt.
Jag har sett små skynken uppsatta under broar, längs med vägar osv där folk bor. Det är alltså deras permanenta bostäder. Och det är flerfamiljsboende! Och som sagt, alla dessa barn som springer omkring och letar mat... Jäkligt jobbigt att se vill jag lova! Jag tror inte att vi svenskar förstår hur tacksamma vi ska vara! Även om många har det svårt ställt även i Sverige så finns det INGEN som lever i sådan misär som många tvingas göra här.
Usch va deprimerande text detta blev då...
Nej, nu ska jag dela med mig av alla positiva saker som hänt idag:
Jag var inne i en affär idag och där kommer en av de anställda fram till mig och börjar hylla min storlek!" Så stor och så lång, du måste vara en väldigt lycklig kvinna". Äntligen!!! :) Jag är ju så van vid att thailändarna konstant kommenterar min vikt i en negativ klang och nu äntligen fick jag lite cred för att jag är stor. Ha! Vidare berättade tjejen som hyllade mig att jag måste vara i en hög kasth (kasthsystemet här är en typ av indelning av folk... fråga mig inte hur det hänger ihop...), typ samma kasth som Miss Universe. Javisst, sääääkert tänkte jag. Visst, det var garanterat säljtrick, men oj va gott det var att få lite komplimanger :) Och jajamensan, jag köpte en vacker grön saree av henne. Hon visade mig hur jag ska knyta en saree, men det kommer ju aldrig hända. Men oj va vackert tyget är! 6 meter siden för 1200 rupier... strax under 200 kr med andra ord.
En annan rolig sak som hände igår; En man på gatan kommer fram till mig: "ooooh! You want to become a Bollywood-star?" Suuuuure tänkte jag, sure. Humor! :)
Jag är också väldigt tacksam för "min" chaufför Arun. Han tar mig runt i Mumbai, väntar när jag är inne någonstans och är verkligen genomvänlig. Härligt!
Annat som jag har blivit väldigt glad över idag är mina fynd! Återigen så är jag helt övertygad om att jag betalar överpris, men va tusan, för mig är det här enormt billigt! Jag har köpt massa roliga tyger, beställt 3 blusar (3 blusar varav en i siden= 1000 rupier. 1000 rupier!!! 160 kronor! Galet billigt!) Självklart har det blivit vackra sjalar, blusar till kollegor, smycken osv osv.
Och även ikväll har jag fått njuta av mat som tar mig till mathimlen. Sååå enormt god mat har jag fått njuta av ikväll! (Och medans jag åt så kunde jag inte låta bli att tänka på att det som jag betalade för maten ikväll hade säkert räckt till att ge mat till en hel familj i en vecka...vad är det för värld vi lever i egentligen??)
Bilder från dagen...
Här köpte jag sjalar...
Och här köpte jag tyger...
Sko-marknad...
Nu dags för John Blund, ska upp tidigt imorgon.
Ha det bäst!
Plufsekramen
Petra
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar